Föreläsningar/Workshops

Bli ett bättre föredöme!

22 juli 2014

Det var ett par år sedan som jag vart inbjuden för ett rundabordetsamtal hos Moderaterna. Med mig var även “kostläkargurun” Claude Marcus och ett antal representanter från olika organisationer som har med barns fetma att göra. På agendan -Vad att göra åt barnfetman?

Diskussionen kom snabbt att handla om mat. Mat mat och åter mat. I förbigående nämndes att det är bra om de rör på sig. Och när det nämndes var det jag som försökte få fram mina åsikter.

Kände tidigt att detta inte var “mitt samtal”, fram tills jag fick möjlighet att prata längre än 30 sekunder. Fick bra kontakt med några som hakade på mitt spår om ökad rörelse. De höll även med om att ökad rörelse kopplat till att vuxna inte lägger fram det barn inta ska äta är en bra start. Men när jag tryckte på att åtgärdsaktiviteterna borde handla om de vuxna, och inte oskyldiga barn, satt jag åter rätt ensam.

Men jag står fortfarande fast vid min åsikt. BARN FÅR INTE PROBLEM MED HÄLSAN, DET ÄR VI VUXNA SOM GER DEM PROBLEMEN!

Den dagen vi vuxna slutar att kommersialisera våra barn är de flesta kostrelaterade problem borta. Den dagen näringsidkare börjar göra något för människor, även de små, kan det snabbt bli skillnad. Men den dagen kommer inte av sig själv. Kanske kan man lägga förhoppningen till barnens föräldrar? Tufft vet jag av egen erfarenhet. Att få barnen motiverade kring det självklara är en monsterutmaning som innebär att man ska gå emot “allt” som a l l  a andra barns föräldrar ger sin barn. Men nog är det väll fortfarande så att vi ansvarar för våra egna barn?

Vid rundabordet framförde jag mina farhågor kring att det kommer att komma än fler livsmedelprodukter riktade mot barn. Produkter framställda för att vi föräldrar ska köpa dem så våra barn går ner i vikt. Ungefär halva gänget kring bordet var öppet positiva till det. “det är väll bra att det kommer hjälpprodukter”,,, är det undrar jag?

I ett tidevarv då barn tror att morötter ser ut som morotskapslarna på hamburgerkedjorna får vi sätta oss ner och fatta ett beslut. Ska vi leva på ett sätt som överensstämmer med våra behov, alltså på ett sätt som bättre liknar det liv vi levde när vi skapades. Eller ska vi släppa på handbromsen fullständigt och fortsätta som vi gör, rätt in i väggen?

barn

Ska vi fortsätta handla som en tanklös Tellevinken (lelös sprattelgubbe från mitten av 60-talet). När livsmedelsindustrin skapar nya superbarnprodukter så handlar vi blint,,,eller? För det är så nu, nu kommer produkterna som lovar fantastiska saker. Personligen hoppas jag att du, och fler, tänker: är det naturligt och enkelt? Om inte är det förmodligen så att någon tagit fram en produkt för att tjäna pengar på dig då du är lat och initiativlös.

När jag i olika sammanhang resonerar kring liknade frågor börjar många föräldrar himla med ögonen. -“barnen måste ju få unna sig något gott”. Så farligt är det ju inte om man ger dem något litet någon gång,,,, på en fredag,, och en onsdag när det var kalas,, och på torsdag när det var pannkakor och glass,, och ett undantag när mormor tog med söndagsgodis,,,men annars äter han bara lördagsgodis (hela dagen)

Jag Har aldrig förstått och kommer aldrig att kunna acceptera att man ska unna sina barna något som får dem att fara illa. Vi VET att människan blir sjuk av allt dåligt de äter, vet vet det till 100%. Vi vet bara inte hur mycket och hur allvarligt, alltså kör vi på och håller tummarna. Vi vet att ohälsa kostar oss miljarder i pengar och universalt lidande i kropp och själ. Men ändå kör vi bara på.

För oss som inte kan släppa att vi vridit evolutionens utveckling så radikalt och snabbt åt “fel” håll finns det saker att göra. När det gäller barns hälsa och dess eventuella övervikt bör vi snabbt bli ett BÄTTRE FÖREDÖME!

Börja med att röra dig tillsammans med ditt barn, visa hur det ska gå till, och lek fram rörelsen. Lyssna på ditt barn så får du de tips du behöver. Men räkna med att du inledningsvis får lägga din egna  bekvämlighet åt sidan. När det gäller kost och näring får du ovärdeliga tips från likasinnade om du går in på www.aktavara.org

Och du! Små steg åt rätt riktning för dig fram de med, ha tålamod. Börja NU och gör något varje dag så händer det galet mycket bara på någon månad.

Inga kommentarer

Föreläsningar/Workshops

Svenska storstäder legaliserar slaveriet!

15 juli 2014

För ett par dagar sedan slogs något slags rekord när jag var på väg från mitt hem till min PT-studio. Det är en resa på Götgatan som är ungefär en kilometer. På dryga 1000 meter han jag med att räkna till 12 tiggare, 6 uteliggare. Bland de små matstugorna på Medborgarplatsen kravlade en tjej omkring med byxorna neddragna ivrigt letande efter en duglig åder för sin spruta. Jag han även med att se ett antal föraktfulla ansiktsutryck på förbipasserande medmänniskor. Och hade min Tyska vart bättre hade jag förstått vad tyskarna sa om den kravlande kvinnan.

I tidningar och folksamlingar hör jag att tiggarna ska skickas hem, uteliggarna ska bort. Men är det rätt väg att gå? Kan ärligt säga att jag också vill ha bort dem. Ingen ska behöva förnedras på detta sätt. Men vi ska inte gömma dem. Är inte vi ett land stabilt nog att kunna hjälpa folk bättre än så? Kanske inte! Kanske är det därför som det är “behagligare” att låta det som sker på våra gator fortsätta. Kanske får vi som väljer att bo i storstäder vänja oss vid att Sverige blir alltmer internationellt och tillåter folk förnedras på våra gator.

Eller ska vi ta en annan riktning i samtalet kring det som sker och som ingen gillar.

Vad är det egentligen vi ser?. Lätt att skylla på individen som sitter med sin söndertrasade pappersmugg. Men jag tror valet vart ett annat om alternativen fanns. Ingen vill sitta och tigga, ingen vill frivilligt tillbringa natten under våra brofästen inlindad i kartong och fuktiga filtar. Vi vet att den största delen av tiggeriet styrs av en organiserad verksamhet som tar merparten av tiggarnas pengar. Betalar de skatt för det? får de ha en sådan verksamhet i huvud taget? Knappast! Så myndigheter väljer att blunda och släpper därmed gatorna fria för en verksamhet som jag tycker kan jämföras med ett nutida slaveri. Är det OK?

Tror dessutom att det som utspelar sig på våra gator bidrar till att insiktslösa Svenskar utan ansikten stärker sina rasistiska åsikter.

Så, vad att göra? Det är såklart lätt att sitta och tycka när man inte behöver följa upp sina åsikter, fråga vilken politiker som helst. Men jag tar mig friheten att fundera högt.

Om man tog reda på vad en tiggare och uteliggare drar in i snitt gissar jag på att det inte blir många kronor. Skulle inte staden kunna lägga de pengar på gästlöner där de som har behov tar och håller rent på våra gator, målar, sköter om parker och så vidare? Kanske kan de rusta upp våra idrottsplatser. Några kanske kan fungera som ungdomsledare till sommarlediga ungdomar. Eller drar mina tankar åt det rasistiska hållet? Varför ska fattiga invandrare utnyttjas till städjobb och andra lågavlönade alternativ? Bra fråga! Kanske som alternativ till att låta dem sitta och förnedras på våra gator?!?

Andra förslag?

Inga kommentarer

Föreläsningar/Workshops

Plankans vara eller inte vara?

12 juli 2014

Efter att jag la ut en länk som var kritisk mot “plankövningen” skapades en liten storm i min mediabox. Jag undrar om inte “plankövningen” är den övning som generellt berör oss mest när det gäller dess vara eller inte vara.

Ni som följer mig vet att jag inte använder den. Är även skeptisk till dess funktion och verkan. Samtidigt säger jag ju att ingen rörelse är fel, endast belastningen och individens förutsättningar och mål.

Men är “plankövningen” en rörelse? Är någon statisk övning att betrakta som en rörelse? Att det ibland, och för vissa individer, finns nytta och indirekt glädje av att göra “plankövningen” råder det nog inga tvivel om.

Men när den görs regelmässigt på gruppass eller monotont från en rysk APP knorrar jag högljutt.

Jag väljer att se träning som rörelser, en bra rörelse är oftast en väldigt vacker rörelse, något som inte kan tas för givet och något som man oftast förtjänar om man tränat rätt.

Tänk dig en rörelse som en inre biomekanisk dialog där hjärnan genom nervsystemet kommunicerar med varje liten muskel. En bra, och vacker, rörelse är en sinnrik och tydlig dialog.

Fler muskler i samarbete kräver en tydligare dialog.

Förstå sedan följande. Under 100.000-tals år har människan tränat in den unika dialog som gör oss unika på jorden. Och då menar jag muskeldialogen som får oss stående, gående och sittande. Musklerna som får oss att kunna visa uttryck med ansiktet, forma stämbanden och göra små rörelser omväxlat med stora. VI ÄR UNIKA!

Tillbaka till “plankövningen”, vad är det för unik dialog som tränas? Vad hoppas vi få ut när vi gör “plankövningen” mer än mjölksyra och utmattad muskel. Vilken rörelse i vardagen påminner ens lite om “plankövningen”?

Det går inte att generalisera och säga att “plankövningen” är helt fel, men jag dristar mig till att säga: -“ det finns galet mycket annat att göra som är så mycket bättre”.

Inga kommentarer

Föreläsningar/Workshops

Allt för ofta ser jag såkallade PT’s som förolämpar sina kunder med sitt ointresse.

11 juli 2014

Mitt syfte med detta inlägg är INTE att döma ut kollegor och få mig att framstå som någon som är bättre än andra. Jag konstaterar bara att vissa personliga tränare har missat någon väsentligt. Det finns för många tränare ute på våra gym som skulle hålla på men något annat.

Allt för ofta ser jag såkallade PT’s* som förolämpar sina kunder med sitt ointresse. Något som återkommande får igång mina åsiktsgener är hur många tränare behandlar de överviktiga.

BRÄNNA FETT STILLASTÅENDE?
I mitt senaste gymbesök körde jag mest knärehab och hade då gott om tid till att se mig omkring.  Jag såg bland annat en tränare som körde en kraftig kvinna mindre än vad han pratade. När han väl höll tyst fick hon göra klassiskt isolerade gymövningar som tricepspress, bicepscurl med mera. Han visade kvinnan i detalj hur armbågarna skulle ligga still intill kroppen, fötterna stå i parallell position, blicken rakt fram.

Kvinnan, som såg ut att behöva röra på sig massor, stod nu stil som en mumie,,,,, förutom armarna som sakta sträcktes och böjdes.

På det låååång vila, mycket prat, och så vidare till nästa instruktion som handlade om att röra EN muskel och isolera resten. Tränaren var likgiltig och kunden såg ut som en själslig kopia,,,,helt likgiltig. I min värld ska överviktiga röra på sig för att bränna fett och för att känna glädje som leder till än mer rörelse. Att lära överviktiga isolerade gymövningar kommer längre ner på listan.

SKAPA ENGAGEMANG
Jag tror att resultaten skulle bli så mycket bättre om fler tränare kunde släppa “metod-tänket” och ägna sig mer åt ett engagerat och unikt “individ-tänk” i träningen, vi kallas ju trotts allt “personliga tränare”.

Istället för att framhäva sig själv och en metod verbalt skulle många tränare utvecklas om de började lyssna mer. Vad verkar kunden “gå igång på”?
Om tränaren tittade mer på kunden istället för på sin egen spegelbild skulle tränaren se att kunden har ett kroppsspråk som avslöjar en hel del.
Kanske vissa tränare tittar på sig själv för att de inte riktigt vet vad de ska titta på? och jag kan förstå det till viss del.

LÄSKUNNIG
Att lära sig läsa kroppsspråk tar tid och det kräver ett starkt intresse från tränarens sida.
Samtidigt, vad finns det egentligen att titta på när man sätter sin kund i gymmaskiner som kliniskt skalar bort alla utmaningar och risker och rörelseglädje. (Jodå, man kan visst träna i gymmaskiner ibland, men det bör för en frisk och rörlig kropp vara ett undantag). Det händer inte så mycket av intresse för en överviktig när det kommer till “gymlyftningsteknik”. Jag har full förståelse för att gymmetoden kan skapa 0 energi mellan tränare och kund.

MOVEOOUTMANING
Klart som fan att kunden tappar fokus i takt med att tränarens närvaro försvinner, och omvänt.
Jag har lyckligtvis många tränare omkring mig som inspireras av Moveoofilosofin där utmaning och nyfikenhet är drivande krafter. Det är inte bara den aktive som utmanas i den träningen. Även tränaren måste börja titta på vad som händer. Det ger såväl kunden som tränaren ett fokus och som engagerar och berör.

FRAMTIDEN
Jag tror att duktiga och framgångsrika tränare i framtiden kommer att träna överviktiga på ett mer nyfiket sätt där den aktive utmanas på ett tillåtande och lustfyllt sätt. Det skapar träningskontinuitet och regelbundenhet över tid.

Jag tror att tränare som kan utmana sina klienters unika egenskaper, få dem att känna rörelseutveckling tillsammans med muskelutveckling, viktnedgång och ökad “kondis”, är de som gör skillnad. Och de kommer att ha roligt tillsammans med sina klienter.

Och jag tror det kommer att ske när kunder och grupper inte bara nöjer sig med att ha en tränare utan ställer sig frågan -“vad har jag för tränare och vad ger han exklusivt till just MIG”?

STÄLL KRAV
Har du en personlig tränare betalar du en hel del pengar (för en som anses sig vara bra) och du bör ställa stora krav. Här har du en lista som jag själv skulle använda om jag hade en tränare. (Vilket jag haft inom löpning,,, Och Rubin klarade av samtliga punkter)

Jose’s cheklista, topp 5!

  • Utmanas jag på ett sätt som jag ser framemot?
  • Är träningen sökande och nyfiken (bra för utveckling), eller monoton och upprepande? (ofta tråkigt)
  • Får jag ärlig uppmärksamhet?
  • Känner jag någon utveckling från gång till annan?
  • När jag efter träningen ligger och återhämtar mig – är jag nöjd och upplyft?

*Personliga tränare

1 Comment

Föreläsningar/Workshops

När tänker skolan börja ta ansvar för lobotomeringen av våra barn?

07 juli 2014

Vad skolan ska göra finns väl dokumenterat i svårbegripliga skrifter. Frågan är om någon skola ens är i närheten av att kunna leverera det som i skriften eftersträvas. Det behöver i och för sig inte vara några problem i sig, mycket av det som står där är dravel och av ointresse för att ett barn ska må bra och utvecklas till en välmående människa.

Å andra sidan verkar inte skolan vara intresserade av att skapa välmående barn. Idag bygger skolan på ett försök att skapa välpresterande barn vilket inte alls har med välmående att göra. Som det är nu är det snarare tvärt om. Vi vet att allt för många barn mår väldigt dåligt av det som skolan erbjuder.

Jag har under flera år vart kritisk till det som sker på våra skolors gårdar -skolgården. Den Eu anpassning som inleddes när vi gick med i unionen har skapat kala och döda gårdar där ibland konst och andra kosmetiskt krystade försök har gjorts för att “liva upp”.

Men faktum kvarstår, gårdarna är inget annat än själlösa kalhyggen. Och det finns för få undantag.

Nu vill beslutande krafter inleda nästa steg, om det nu inte redan har inletts, och krympa gårdarna ytligare. Vissa vill inte ha gårdar alls. “ röra på sig kan barnen väll göra i närmaste park”.

Men eftersom jag från hösten tänker börja bry mig även på ett konkret plan har jag valt att gå in i skolan med start i Fryshuset där jag ska fungera som tränare och “rörelsementor” för vissa passioner.

Jag har även lyckats komma med i ett inledande möte där en projektperson har kartlagt landets alla skolgårdar. Det finns nu ett underlag som visar hur det ser ut. Nu ska diskussionen inledas kring skolgårdarnas morgondag. Och redan nu ser jag igenkännande mönster där det ska sökas pengar för att göra det konstlat och tillgjort. Mina konkreta förslag kommer att handla om att hålla i pengarna och istället göra det enkelt och naturligt. In med utmaning som väcker nyfikenhet kring rörelsen och kroppens funktion.

Och varför inte låta barnen själva jobba med ombyggnaden kring morgondagens skola.

  • Låt dem gräva och bygga.
  • Låt dem svettas och ta ansvar för vad som händer.
  • Låt dem få känna sig delaktiga i sin närmiljö.

Tror vi har mycket att hämta där även när det gäller besparingar för skadegörelse och klottersanering.

Vad tror du?

 

Inga kommentarer

Föreläsningar/Workshops

Ursäkter hämmar din träningsutveckling!

04 juli 2014

Saknar du din vanliga träningsmiljö under ledigheten? Låt inte det bli en ursäkt till att bestraffa din kropp med total passivitet. Se det istället som en möjlighet att prova på något nytt. Något som tillför nya rörelseutmaningar är ofta något som är till gagn för den totala utvecklingen,,, -så varför fega;-)? I denna artikel (en gammal en som kunds ha skrivits bättre:-) vill jag inspirera till träning som med instabilitet och rotationer gör dig redo när DET PLÖTSLIGT HÄNDER! (klicka på text för artikel)

Inga kommentarer


Våra koncept

"Ingen träning blir bättre än vad du gör den till, se till att gör den bra, och rolig" - Jose Nuñez

Jose Nuñez är grundare av Bodies In Motion som genom de 25 verksamma åren visserligen har bytt namn par gånger men alltid haft samma passion för att utveckla funktionell, effektiv och framför allt rolig träning.

I denna blogg kan du ta del av Jose’s tankar och tips. Även komma med reflektioner och kommentarer.

Författare till:

   
mxdcvaraklader
springtime

© 2017 José bloggen.