Bara att frågan finns och ställs i press och utvecklingsgrupper får mig att fundera över hur snett vårt välfärdstänk har fört oss.
Självklart ska barn träna!
De ska träna massor!……..De ska helst vara igång större delar av dagen.
Ett barn i sin fulländning är ett nyfiket barn med myror i brallorna. Så självklart ska barn träna, precis som alla andra däggdjurs barn får göra när de ska koppla samman rörelsen med själen
Frågan som bör ställas är istället V A D barn ska träna.
Ni som följer mig vet att jag förespråkar Moveoometoden. Och där ser vi träningen som ett sätt att kompenserad det vi är skapta att göra men idag inte gör. Alltså ska träning innehålla instabilitet och rotationer. Och än viktigare, den ska vara varierande och utmanande efter individens förutsättningar. Detta är ”regler” som gäller på vilken lekplats som helst.
Men idag är lekplats ett missvisande namn. I EU-säkerhetens namn har lekplatserna förvandlats till trygga barnområden där föräldrarna i lugn och ro kan ägna sig åt sin smarta telefon och sin latte. Vi instagramfotar hellre våra barns aktiviteter än deltar i dem.
Det verkar som om vi förtränger att det var vi vuxna som fick barnen passiva. Den dagen vi satt dem i skolan började även en passiv paketering ta form. I skolan får vi lära oss vad vi ska tycka, hur man ska lära sig saker och NÄR och HUR man ska röra sig.
När vi väl fått dem stöpta och passiva så blir vi förtvivlade över resultatet som kommer i form av övervikt, depression och ett ökat antal ” bokstavsbarn”. Tyvärr visar det sig att barn som ramlar in i idrotten och klarar sig utan att bli utslagna inte kommer undan våra vuxna ”fasoner”. (men det blir ett annat inläggJ)
Följer vi den här tråden blir det intressant att se på hur barn ska träna i framtiden. De ska helt enkelt aktivera sina unika egenskaper. Vi måste låta barn vara mer naturliga, nyfikna och utmanande i sin uppväxt.
Vid ett uppdrag i Finland hade jag ett stort antal gymnastiklärare framför mig. En äldre man utmärkte sig direkt på morgonen. Förutom att han skickade ”gilla inte dig” signaler så var han avig till allt jag sa. ”Varför bry sig, låt dom göra själv” -sa läraren. ”stackars barn” –tänkte jag.
Hela förmiddagen sörjde jag för de stackars barn som tvingades stå ut med detta exemplar av gympalärare. Enda ljusglimten jag såg i honom var att han var gammal, det kunde inte vara alltför lång tid kvar till att han skulle gå i pension.
Vid lunch blev jag sen till bords, det fanns EN plats ledig…. Bredvid ”honom”!
Det visade sig att ödet ville mig väl för jag fick en minnesvärd lunch som jag än idag kommer tillbaka till.
Han förklarade för mig att han en gång i veckan hade en ”öppen-klass”. Du drog han ut alla redskap och lät barnen själva hitta på olika kompiskonstellationer och sporter. När basketbollen var upptagen fick han lära sig ”kalsongbasket”. Han sa att han lärde sig något nytt av barnen varje ”öppen-klass”. Efter lunch såg jag på den aviga läraren som ett föredöme för hur gympalärare skulle kunna vara. Samtidigt påminde jag mig om att inte döma människor, istället se dem för vad de är, och njuta av deras tillgångar.
Och jag tror vi kan lära oss av gympaläraren, speciellt när vi nu ser alltfler anläggningar öppna upp för ungdomar. Ställer mig lite frågande till varför instruktörer rutinmässigt lär ut stretch till en 10-åring, varför en 13åring får lära sig en latsdag, benspark, BÄNKPRESS,,,,,, vad har det med hälsa, lust och naturligt utmanande träning at göra? Jag tror inte att det kommer förbättra folkhälsan och ungdomars framtida välmående en promille. Möjligt att jag är synisk och bitter när jag tror att träningen vi idag lär ut på gym och anläggningar leder till skeva kroppsideal, fåfänga och andra kroppsrelaterade störningar. Vi kommer även fortsättningsvis få ungdomar som är ”felprogrammerade” av isolerade och statiska övningar.
Lösningen ligger i att göra träning efter barn och ungdomars preferenser. Och då leker vi med spontanitet, utmaning, individuellt anpassad. Vi skapar träning som är lustfylld.
Mitt bidrag blir förhoppningsvis det jag i skrivande stund sitter och ”plitar” på.
En kurs för ungdom och föräldrar. Tillsammans får de leka sig fram inom vissa ramar. Mer om det under höstenJ