Nyligen vart jag omkullsprungen av en energisk person som stött på -the shit! Helt nya rön om ”att äta rätt”.
Med uppjagad blick och forcerad rösta förklarade personen att allt fler forskare lyfter fram att man kan äta vaaad som helst. Vi pratar om bullar, glass, godis.
Vad haken är?
Svält på 500 kcal två dagar i rad.
Hälsoeffekten av dieten är total, fulländad och helt outstanding.
Alla värden vändes till det bättre. Enligt forskarna så försvann sjukdomar, eksem med mera -halleluja. Det kan ju omöjligt funka!…. Eller?
Jag tänker som jag brukar tänka när jag stöter på nyheter kring vår hälsa, bakåt. Backar oftast ett par 100000 år i mina tankehallucinationer.
Vad kan ha skapat det vi idag försöker stimulera med träning, och som i detta fall, kost.
Det torde vara utom all rimlig tvivel att vi stundom hade mat och ibland inte. Kroppen lärde sig att fungera under dessa förhållanden. När vi fick hunger och svältsignaler stäppade kroppen upp med djuriska endorfiner och vi fick på så sätt större chans att överleva.
Bli inte förvånad om nästa kioskvältare från forskarna säger oss att lagom svält är bra för immunförsvaret. Jag tror helt enkelt att kroppen ska ha lite skit för att må bäst. Blir den för bekväm så sunkar vårt unika system ihop.
Vad våra kroppar inte har hunnit anpassa sig till är det jämna, och kopiösa, energintag som vi idag har. Vi roffar i oss okontrollerade mängder av raffinerad energi vars labframställda koder är främmande för vårt system.
Lägg därtill vår nutida passivitet som vi kallar –välfärd, så är kollapsen total.
Vi har kraschat och ohälsan är nu ”rika världens” största epidemi. En epedemi som än så länge inte går att medicinera bort på ett sunt sätt.
Så frågar du mig om jag tror att ovan nämnda ”diet” kan fungera så säger jag – JA! Den är intressant. Ställer mig samtidigt frågande till varför man ska skyffla i sig osund energi, bara för att man eventuellt kan, istället för en energi som bär med sig goda ting för kropp och knopp.
Har aldrig förstått det där med att man ska kunna ”unna” sig något som man tycker är onyttigt. Om jag är en torr aztek som lever på kruska och kli?
Ni som känner mig ler. Jag är en stor konsument av gott. Och jag ursäktar mig inte med att jag ska unna mig. Allt jag stoppar i mig har ett meningsfullt syfte. Ibland ska det mätta, ibland tillföra proteiner och kolhydrater. Ibland tröstar jag mig, någon gång dämpar jag min prestationsångest med gott. Jag har helt enkelt funnit min väg att äta i flow med vardagen (oftast) Mer om detta i ett kommande inlägg.
Var inte rädd för orytm, snedsteg och lite smuts i livet. Det håller dig bara alert!