Sedan jag la ut en kurs för hur jag skall jobba, och vara, har måndagarna allt mer gått över till att bli JOSE-dagar där det skall väldigt mycket till för att ”gameplan” skall ändras.

Då andra dagar visserligen är planerade så tenderar det att bli ständiga förändringar då möten ändras, pass skall vickas, med mera.

Måndagarna har jag däremot tänkt ha för mig själv. Stimulera mitt ego och det jag vill. Eftersom jag gör det jag vill just nu kanske ingen ser någon större skillnad. Måndagarna går åt till jobb och träning.

Men innehållet på måndagarna är sådant som stimulerar mig. På måndagarna skall jag bara göra roliga, konstruktiva och stimulerande saker. Tycker du att jag, likt strutsen, sticker huvudet i sanden och blundar för sådant som måste göras? NOT! Det är tisdagarna. På tisdag förmiddag har jag samlat min ledningsgrupp utspritt över dagen och då inleder jag med det som tynger mig mest, tisdagar och torsdagar (reservdag) är dagarna då jag rensar klegg= skit som skall bort från mitt liv.

Denna måndag inleds 05:20 med frukost innan morgonmötet, konstruktiv utveckling av hemsidan, hur vi får in filmer och PDF program är temat (kul) det följs upp av ett FLEXpass på bollar. (Bra break) Sedan raskt iväg då jag bokat PT i hur man jobbar fram enkla bra filmer i IMovie (Skitkul). Tillbaks till klubben och träna, idag är det tuff snörträning för överkropp och höftstabilatorer som gäller(längtar). Mat innan Ledningsmötet på kvällen- 2012 skall planeras. På det rundas kvällen av med en polis som skall tränas inför uttagning till insatsstyrkan samt en löprunda i kvällsmörkret. 22:30 dusch!

Det är vad jag kallar kvalitativt egodag!

1 Comment

Febern är borta och det enda jag lider av är den enorma träningslusta som stormkokar inom mig. Vågar inte ta morgonens obligatoriska kaffe, rädd för att bli helt ”prillig”. Det måste vara detta som är meningen med att vara sjuk, att bli påmind om hur sjukt skönt det är att få träna. Något som inte är alla förunnat.

Eftersom jag inte litar på mitt omdöme huruvida jag är helt frisk eller inte kommer jag låta kroppen tala om det för mig. Åker helt enkelt ner till klubben och börjar med handstående, hänga i ringarna, spänsthopp, kasta lite hantlar i luften för att se hur kroppen reagerar. Fungerar det är det benens tur att få sig en utmaning. Blir allt från utfall till hopp i olika riktningar och med olika belastningar.

Jag känner på mig att det kommer att fungera hur bra som helst. Och jag ser fram i mot veckans träning då den förutom fysträningen även innehåller löpning med Rubin från running sweden och premiär för höstens simning.

Inga kommentarer

Om jag inte tränade skulle jag inte orka jobba så här mycket!

Känner du igen dig i detta påstående? Tänkt då ett varv till.

Kroppen och själen är lever i symbios med varandra. Dom behöver varandra för att må bra. Dom har lärt känna varandra under miljoner år. Deras vänskap är livsutvecklande.

Om du jobbar ner själen och använder kroppen för att försöka stärka upp balansen är det ett första steg till att bryta ner båda i fördärvet. Är anledningen till träning att du skall orka jobba mer är träningen på ett sätt lika bra som att dämpa ångest med alkohol, du köper tid och räntan är hög. Det totala priset blir ofta mycket högre än man tänkt sig.

Känner du att arbetsbördan är för stor bör du istället frisätta mer tid till promenader, tid i tystnad, eller andra aktiviteter som kan få dig att hitta struktur och balans. SEN skall du börja träna. Och du tränar för att det känns bra, är kul, och ger dig energi för att kunna njuta av vardagen.

Törs du bryta mönstret?

Inga kommentarer

Varför är det så jäkla svårt att komma igång med sin träning?

Som tränare stöter jag på detta ”fenomen” mer än något annat. Och det är inte något konstigt med det. Det är faktiskt helt naturligt. Vi är nog det ända däggdjur som nöter med en så ensidig och onödig träning. Ensidig för att de flesta upprepar sin träning efter samma mönster och samma rörelser, läs tränings schema. Onödigt för att övningarna vi gör i träning inte påminner om de vi behöver.

Provokativt resonemang, ja!

Men tänk ett varv till, varför är det så många som känner motstånd inför att belasta sig? Vi vet ju att vi är skapta för rörelser. Borde inte alla tycka att det är roligt?

Det är nog så enkelt som att vi har en medföljande gen som säger åt oss att göra så lagom som möjligt. Att förta sig över sin normala ansträngning var lika med jakt eller att bli jagad eller när vi utsatts för annan fara. Däremellan var vi ett lugnt djur som småjobbade under hela dagarna. Alltså kan vi förstå vikten av vardagsrörelsen mellan våra träningspass. Och kanske skall vi korta ner passen som annars per tradition skall vara kring en timme till 15-25 effektiva och intensiva minuter. Det är detta beteende som har skapat de egenskaper vi bär med oss idag, så helt fel kan det inte vara att prova om träningen gått i stå.

Så om du tillhör dem som har svårt med att få fart på träningen skall du röra dig mer under dagen, promenera, gå i trappor, lyfta och ”dona”. När du väl skall träna blåser du på som om livet stod på spel, typ. Kort och intensivt.

Förhoppningsvis kommer det att trigga dina djupt liggande djuriska egenskaper till att komma igång.

Inga kommentarer

Resonemanget är kanske lite långsökt men samtidigt lite kul tycker jag. Hade en intressant dialog med Anders Lindsjö som är en av våra mest framstående styrkelyftare med ett flertal meriter från olika mästerskap. Idag är han mycket eftertraktad föredragshållare och teknikutbildare.  I dagarna när crossfit växer sig allt starkare i vårt land, ja i hela Europa, får han allt fler anhängare. Samtidigt som han gläds åt att få jobba med folk blir han samtidigt lite konfunderad över hur snabbt alla skall sätta igång med sin hög intensiva kraftträning. ”de flesta är inte redo för den typen av träning” – säger Anders.

Helst skulle han vilja att folk fick ex 6 månaders grundträning där alla egenskaper och krav som ställs på effektiva lyft skall uppfyllas.

Han menar på att dagens trendträning är att jämställa med matkedjorna med snabbmat. Snabbt in med lite ingredienser som man sen sprider i coola förpackningar. Och jag är beredd att hålla med honom där. Snabba trender sätter aktiva i arbete med träning de inte är redo för. Anders tror att många kommer att få ”sota” för det när de blir äldre. Och det är troligt att det blir så, precis som för idrottsmän som kastas in i hårt träning med fel förutsättningar. Senare i livet får de betala priset i form av värkande knä, rygg och axlar.

Därför väljer vi på Bodies in motion en träningsform där vi med lättare vikter utmanar rörelseegenskaperna med instabilitet, rotationer och ett högre tempo.  När sedan kroppen har lärt sig att hantera rörelsen kan den börja belastas med tyngre vikter.

Motsatsen till snabbmatkedjor är gourmet restaurangerna där man får väl utvalda råvaror som är tillagade med omsorg och kärlek. Det skulle i träningsvärlden motsvara en klubb där du får unik och individuell hjälp för att nå dina individuella mål efter dina förutsättningar samtidigt som du har skoj och trevligt.

Vem är du? En som tränar själv i ett 99:-/mån gym och vet bäst själv. Det viktiga är ändå bara att muskeln växer. Eller en som uppskattar kunskap och erfarenhet som tar dig fram till dina mål på rätt sätt och gärna betalar för det?

Inga kommentarer

MIN TRÄNING! Mål: Symetrisk, athletisk och gränslöst funktionell. Med en förmåga att ta mig fram längre sträckor på land och i vatten med glädje och välbefinnande.
Antagna utmaningar 2012: Tjurruset. (Fler skall det bli!)

2011-11-16

Tidig morgon, lite sömn! Kan bara bekräfta det alla vet, sömnbrist är något man kan vara utan. Min träningsplan var att braka loss med att dra upp 100kg från golvet 6 x maxantal varvat med max dips i olympiska ringar och max boxjump på ca 120cm. Blev 4 varv sen kom yrseln. Tog i stället fram säcken och lekte gränslöst så mycket jag orkade, försökte söka utmaningar i 20 min (typ youtube: bimjose 50 fast jag hade säck istället för stång). Hängde ut från free motionsmaskinen (youtube: bimjose 2)

Blev trött och tilltuffsad, efter omständigheterna nöjd med passet.

Sveper en Holistic shake och pallrar mig iväg till en workshop på Handelsbanken där de skall få köra Athletic

Inga kommentarer

Vi var med och vi lärde oss!

Det var första gången som jag var med på en mässa i egen regi. Har ju vart med massor av gånger i andras monter men nu skulle det vara vår egen. Vi fick erbjudandet om att vara med ganska sent så det var snävt med tid för att få till allt. Men med hjälp av Succebyrån och några andra kunde vi snabbt få till en vettig monter. Hur skulle vi nu sälja våra utbildningar och vår träningsklubb? Inga fina trycksaker i världen kan ju ersätta känslan när man fått prova på. Vi gjorde alltså en aktiv monter där besökarna kunde få prova på. 

Vi höll även en kortare Athletic-visning från scen där härliga Blossom höll i trådarna.

Vi var ett större gäng som jobbade i montern. Några medlemar från klubben gjorde ett fantastiskt bra jobb när de förmedlade en bra BIM känsla till monterbesökarna. Även ett par ur instruktörsteamet var där och gjorde ovärdeliga insattser. Montern är ju aldrig bättre än dem som jobbar däri.

Sammantaget var mitt intryck kring vårt första monter/mässprojekt mycket positivt. Själva mässan var desto tråkigare. Hälsomässan bestod mest av krämer och annat quickfix. Inte mycket träning här inte. Detta tycker jag skickar illavarslande signaler om vad hälsa är. Att vi skall återkomma på mässor är fastställt och klart. Om det blir på denna mässa nästa år får vi se. Det beror helt på hur mässan kommer agera.

2 kommentarer

MIN TRÄNING!

Mål: Symetrisk, athletisk och gränslöst funktionell. Med en förmåga att ta mig fram längre sträckor på land och i vatten med glädje och välbefinnande.
Antagna utmaningar 2012: Tjurruset. (Fler skall det bli!)

2012.11.14

Fyra dagars mässarbete har satt sig i kroppen. Var ganska seg och kraftlös på morgonen.

Pass 1: Ville kicka igång kroppen inför kvällens PEAK med Marcus. Inspirerad av crossfit gänget från Solid som med Karl Dyall höll hov på mässan snickrade jag ihop ett eget ”crosspass”.

Körde 6 varv med:

- Frivändning följt av stöt

- Puch ups med fötterna på boll och hängandes i redcord (finns på youtube- bim jose 3)

- Chins med pinne som korsar det riktiga chinsräcket vilket ger en instabilitet som stimulerar mig. (kommer att finnas i min och Katarinas nya bok som kommer ifrån SISU idrottsböcker i december) 

// kort och skoj pass där jag fick igång hela systemet!

Pass 2: Marcus PEAK pass. // fick mjölksyra direkt och fick hålla lägre intensitet. Allsidigt och resultatgivande som tar mig fram mot tjurruset.

Inga kommentarer

Jösses så mycket jobb det är att arrangera en monter på en mässa.

När chansen dök upp tog jag den utan att tänka allt för mycket på det redan späckade höstschemat. Utbildningar, klubb och min egna utveckling, allt planerat i detalj…. Och så kom mässan.

OCH så jäkla kul det är (oftast). Någonstans finns det en puls som är svår att vara utan. När jag idag kom med hyrbussen till mässan var det galet lång kö, sicket nybörjarmisstag, tro att man kan köra raka vägen in. Efter att ha spelat stressad pappa mycket trovärdig släpptes jag före i bilkön, gräddfil smakar gott för den som får smaka.

Väl inne visade det sig att mässan och jag hade delade meningar om hur det skulle vara när jag kom. Jag förväntade mig min monter, jag såg… ingenting! Efter lite Stress och några samtal där jag säkrat upp barnhämtning med ”farmor Ulla” sökte jag upp någon att prata med.

Efter ett lugnt och vuxet samtal med arrangörerna blev det en bra kompromiss, utom för mäss snickaren som fick mer jobb. Fick besök av gamla bekantingen Blossom Tainton som dessvärre fått lägga ner sin tidning som bär samma namn, BLOSSOM. Men Blossom själv verkade närmast lättad. Hon har jobbat i 120 och såg nu fram emot en kortare tids vila. Sen skulle en ny musikepok dra igång. 10 år sedan de vann melodifestivalen och nu är det dags igen. Skall bli superkul att få se detta fullbordsproffs showa loss igen. Hon har dessutom ansvaret på stora scen där jag skall hålla en kortare Athletic demo varje dag.

Men till nästa år skall jag vara bättre förbered. För nog skall vi vara med igen. Tror detta är ett bra forum för att sprida den gränslöst funktionella träningen på. Skall försöka vara en bra bloggare och lägga ut lite bilder under helgen.

5 kommentarer

Våra överlevnadsgener blandas i hopp med nutida kortsikthet och bilder en grumlig soppa som kommer att ge en besk eftersmak.

Några barn har gjort sig illa, nyligen har ett tragiskt dött, och media har rullat igång drevet som gör att hälsolobotomerade politiker agerar helt tanklöst.

Få saker är så tragiska som när barn far illa. Det har hänt förr och det kommer att hända igen. Det är meningen att det skall hända och inget som vi kan ändra med regler och paragrafer, endast hålla tummarna för att det är våra egna och våra närmaste barn som klarar sig.

Att barn gör sig illa och i hemskaste fall dör är nästan lika naturligt som att de föds. I vår genetik ligger det unika kodsystem som gör att vi skall utmana och utforska. Vi skall tänja på gränser, vi skall flytta på gränser och ibland går vi för långt. Tiden då vi skall testa och sätta livsföljande egenskaper är när vi är barn.

Berövar vi våra barn den möjligheten får inte samspelet mellan hjärna, nerver och muskler utvecklas på det sätt som är naturligt. Och när inte detta samspel får utvecklas påverkas en komplex kedja av egenskaper som slutligen även påverkar själen negativt. Detta är värt att tänka på när du som förälder i all välmening lyfter ditt barn över trädets rötter för att inte fötterna skall snava. Eller när du som politiker och beslutsfattare begår rov på barnen och tar bort deras utmaningar i form av klätterställningar med mera. När skall fötterna nu lära sig att inte snava?  När skall barnen få möjlighet att vara det de är skapta att vara, ett nyfiket däggdjur som vill utveckla den inre dialogen mellan kroppens unika rörelseegenskaper och själva livssjälen.

Det är en dialog som inte går att läsa sig till, den kan bara utvecklas genom rörelseutmaningar. Detta är ingen kvalificerad gissning. Det är väl dokumenterat att inlärningen styrs av rörelser, att människan i alla åldrar stimuleras positivt av komplexa rörelser.

Så när vi nu skriker om att barn skall få det än säkrare, att de skall övervakas mer, att utmanande faror skall bort, skriker vi samtidigt på något annat. Skriket kommer att fastna i halsen när vi tar del av de problem som morgondagens vuxna kommer att ta med sig från sin barndom.

Vi ser redan idag början på det som kommer att eskalera i form av barn med inlärningsproblem, bokstavskombinationer, psykisk ohälsa, ryggskott innan 10 års ålder, -listan är lång.

Beror allt på att de inte får leka gränslöst och fritt? Jag är ingen expert, blott en tränare med 25 års erfarenhet av att hjälpa människor med fysisk och psykisk ohälsa.  Jag väljer att se förbi alla nutida kunskaper och tittar istället på vad miljoner år av utveckling talar om. Alla våra unika egenskaper har skapats av att vi ständigt utmanat oss, lärt oss ”by doing”.

Så tänk ett steg till!

Kommentering avstängd